livsironi

Hej igen
Eftersom jag har förstått att det är en del som läser mina texter så känner jag att jag vill berätta om ännu en dag på kallare breddgrader. Det är egentligen inte så mycket att skriva, vi har varit ute och cyklat lite, mamma och jag. Det var intressant eftersom det som töade igår hade frusit tills idag. Men med dubbdäck på cykeln går det bra. Visst saknar jag bjärred men jag tror ändå att jag kommer att trivar bra här. Min lägenhet är liten men supermysig när man lär känna den. Hallen har en blomtapet som jag verkligen tyckte illa om när jag klev in. Men nu har det förändrats till en charmighet, en gemytlighet. Och jag är jätteglad över att ha haft min familj här, och att ha mamma här nu. Det är skönt att slippa vänja sig själv, att kunna få lite hemifrån med sig. Men nu är det dags att sluta skriva för idag. Vi hörs kanske imorgon och då bjuder jag nog på lite bilder från Uppsala slott.

Puss & kram